Vackra gamla hus

 

Passade på också på att fota alla vackra gamla hus som pryder vägarna genom Högsåra då vi var där med min familj förra helgen. Här kommer bilderna på dem!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Adrienne Westerback
Publicerad 01.08.2017 kl. 22:33

31 juli 2017

 

Idag är det J. K. Rowlings och Harry Potters födelsedag. Vissa år har jag uppmärksammat det på något sätt, en gång gjorde vi till och med butterbeer från scratch med en kompis, men inte i år. Men ett inlägg här på bloggen är en av mina favoritförfattare och favoritkaraktärer ändå värda! Så grattis, på 52 och 37 års dagen, till er. <3

 

Adrienne Westerback
Publicerad 31.07.2017 kl. 22:07

Månadssummering

 

Månadens färg: Rosa på klädesplagg och grönt i naturen.

Månadens favorithändelse: Allt stughäng jag haft tid att unna mig den här sommaren.

Månadens dryck: Kolsyrat vatten med hallonsmak.

Månadens detalj: Böjda ögonfransar. Har knappt sminkat mig på hela juli men att böja ögonfransarna gör under.

Månadens klädesplagg: Den långärmade t-skjortan med trycket GRL PWR på, men det är väl nog hela årets plagg.

Månadens middag: Typ grillat eller något random bara. Mina matrutiner är helt åt fanders då jag är i Åbo trots att jag inte ens har hopplösa arbetsturer eller något sådant, men har ätit sämre än på länge under den senaste månaden ändå.

Månadens bästa inköp: Jag har inte riktigt köpt så mycket på senaste tiden.

Månadens bästa beslut: Att övertala pappa att med en vagn då han för över mig till Sverige i augusti så jag får så mycket saker som möjligt.

Månadens upptäckt: Jag klarar av det mesta bara tror mer på mig själv.

Månadens projekt: Att försöka njuta av sommaren så gott jag kan.

Månadens längtan: Veckorna av ledighet innan höstterminen börjar.

Månadens uppfyllda mål: Lära mig nya saker på jobbet.

 

Adrienne Westerback
Publicerad 31.07.2017 kl. 17:49

Självkärlek

 

Du får ha ångest, du får vara ledsen, du får känna leda och brist på livslust.

Du får hata jobbiga livssituationer, du får hata din bristande ork, och du får känna dig dålig ibland.

Hata att det gör ont i hela kroppen, hata att du inte kan sova på nätterna, och hata tårarna som rinner ner för kinden.

Men hata inte dig själv, din personlighet eller din kropp. För du är det bästa du någonsin kommer att ha. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Adrienne Westerback
Publicerad 31.07.2017 kl. 10:11

En dag på Högsåra

 

 

Min mamma fyllde år på sjusovardagen, alltså den 27.7, men eftersom varken Alicia eller jag var hemma för att fira henne då beslöt vi oss för att ta med hela familjen på utfärd till Farmors Café istället. Dit bar det alltså av på lördagen och vi hade turligt nog vädret på vår sida.

Högsåra och Farmors Café är ett absolut måste varje sommar och om ni ännu inte besökt det så föreslår jag att ni tar en tur ut dit ännu nångång. I augusti har det säkert lugnat ner sig dessutom så där är extra mysigt. 

 

Vi lämnade bilen på "fastlandet" och tog färjan över, på bilden poserar Alicia och hennes pojkvän Ivar.

 

Gästhamnen.

 

Gamla bryggor är väldigt fina.

 

Den härliga sandvägen genom Högsåra by är lätt rödaktig, här kan ni läsa om min kärlek gentemot sandvägar på landsbygden.

 

Ryggarna av mitt gäng. 

 

Kossorna som står en bit från caféet fascinerade mig som liten.

 

Mamma och Ivar spanar efter bord.

 

Solen gassade på uteserveringen.

 

Farmors Café är ett helt vanligt gammalt trähus som ser ut som ett hem inuti, och inredningen är snudd på fantastisk.

 

Serveringsdisken, älskar de grova linneförklädena som de som jobbar i caféet har på sig!

 

Salladsbordet är upplagt på en gammal spis.

 

Det här är min favoritbild från hela utfärden, så vackert i sin enkelhet.

 

Kolla kakbordet då? Jösses amalia.

 

Inte lätt att välja då allt ser lika gott ut ju (men det blir ändå alltid marängtårtan till höger för mig, hehe).

 

Ljuvligt skåp med massa fina detaljer på. 

 

Fina gamla kavlar.

 

Dricker inte kaffe men gamla kaffekvarnar kunde jag ändå ha hemma bara för att. 

 

I taket hängde bröd och gav stämning.

 

Samma med en strut polkagrisar.

 

Terassen dignade av människor.

 

Hungrigt gäng som väntar på mat.

 

Kall cola satt fint en varm dag som denna.

 

Höll på att smälla av då maten kom. Jag åt lamm med pestopotatis, lök, god sås, vinbär och harsyra på toppen.

 

För att inte tala om då jag hämtat efterrätten, som ni redan såg tidigare idag.

 

Passade på att fota blomlandet medan vi vilade på maten.

 

Och medan vi gick runt och fotade byn lite råkade brudparet med bröllopsfölje som vi hört om tidigare gå förbi så jag passade på att ta en bild. Bruden känner jag till eftersom hon är från Rosala så det var ganska kul att få bevittna.

 

Efter cirka tre och halvtimme på vackra Högsåra var det dags att säga hejdå. Om vi inte tar oss ut mer i år så ses vi nästa sommar igen. <3

 

 

Adrienne Westerback
Publicerad 30.07.2017 kl. 14:48

Teknikstrul — något snille som kan hjälpa en stackars okunnig?

 

Alltså. Min dator, eller bloggen (?), vägrar för tillfället ladda upp foton hit som jag tagit med min systemkamera. Det här har varit ett problem tidigare också och det är därför jag hållit mig till redigerade telefonbilder i snart två års tid eftersom jag inte orkar krångla. Men plötsligt en dag upptäckte jag att det visst gick att ladda upp bilder som är tagna med kamera igen? Så jag har glatt fortsatt med det hela sommaren, tills nu då. Igår vägrade det att fungera och läget är fortfarande samma idag, "ogiltig fil" står det här i bloggen. Filformatet på fotona är jpeg och de är döpta som IMG. Vad är problemet? Blir alldeles tokig snart. Är alltså väldigt arg men samtidigt så himla trött så orkar liksom inte skrika i versaler här. Snällasnällasnälla HJÄLP mig någon! 

En endaste stckars ynka bild har jag lyckats få upp nu, efter att först ha skickat den till mig själv på Facebook och sedan spara den igen (???). Det är en bild på min enorma tårtbit från Farmors Café så datorn vet vad som ska prioriteras i alla fall. 

 

 

 

Adrienne Westerback
Publicerad 30.07.2017 kl. 11:45

Listan om kompisar

 

Hur är du som vän? 

Rätt så lojal skulle jag vilja påstå, man kan liksom räkna med mig tycker jag. Sedan har jag lätt för att sätta mig in i andras situationer och känna med dem, oberoende om det är bra eller dåligt. Jag är också snäll, omtänksam och värnar om relationerna.

Sämst som vän?

Bjuder sällan ut mitt sällskap, eller i alla fall när det gäller umgänge med personer som kanske inte är mina närmaste vänner. Jag är väldigt dålig på att svara på sms, jag är tankspridd och beroende på dagen lagrar jag bara hälften av informationen jag får in, inklusive det som vänner berättar åt mig. Och så är jag väldigt känslig, fast det är ju mest mitt eget problem.

Vad stör sig dina vänner på med dig?

Det att jag är dålig på att svara i telefon. Men sedan tror jag också att många kan tycka det är jobbigt då jag ofta ska debattera/ifrågasätta/vara den ”jobbiga” om jag inte håller med i något. Folk kan inte skämta på samma sätt i närheten av mig eftersom jag inte tolererar onödiga kommentarer osv.

Återkommande vänproblem?

För tillfället mest att jag inte har så väldigt många nära vänner. Under de senaste fyra åren har min kärnvänkrets, som i gymnasiet var ganska stor, minskat radikalt och jag kan inte påstå att jag har mer än 2—3 bästa vänner kvar. Det är inte bara mitt fel, utan en del har man glidit ifrån och vissa har flyttat utomlands osv. Men de flesta har jag liksom mest bara tappat lusten att umgås med tror jag. Det klickar inte längre och jag är trött på att jargongen fortfarande är likadan som då vi umgicks som 17—18 åringar. Jag orkar inte med massa ytligt fjanteri längre och det kan säkert också bero av min ångest. Mina relationer måste vara genuina och någorlunda djupa och jag måste känna att jag mår bra, kan vara mig själv och att jag får ut något av dem, annars får det vara. 

Typiskt för dig som vän? 

Om en vän har något otalt med någon så stöttar jag dem alltid, oavsett om min vän har ”rätt” eller ”fel” i situationen. Jag kan inte vara en ”neutral” vän, det ser jag ärligt talat som ett svek och har därför också svårt för vänner som gör så då man anförtror dem något. Visa sympati och förståelse för sjutton!
Det är också typiskt mig att bry mig ”för mycket”, det vill säga vara den som bär relationen, ser till att allt är bra och att vännen är nöjd med mig. Inte hälsosamt i längden och något jag jobbar på att inte göra lika mycket längre.

När blir du sur?

När det är en envägs relation. När personen inte bryr sig om mig, aldrig frågar hur jag mår eller då jag helt enkelt blir åsidosatt. Har väl inte hänt på länge nu dock. Och så blir jag väldigt irriterad då det finns brist på respekt och vännen tror den kan säga/göra/vara hur som helst. 

Tråkigast med dina vänner?

Att jag ser dem allt för sällan. Min syster bor och lever sitt liv i Jeppis och Sussu studerar i Vasa. Studiekompisarna kommer jag inte se på ett år nu pga utbytet. Men det är desto finare att få träffa dem sen. <3

Önskeegenskap som vän?

Att jag tog för mig mer. Att jag var mer pratsam, skrattade högre, sprudlade av energi och alltid var den som det hände spännande saker med. Ibland är jag sådan men det händer ytterst sällan nu förtiden och den största orsaken till det är nog min bristande självkänsla. Jag funderar för mycket på vad andra tycker och vilket intryck jag ger av mig själv så jag är den i rummet som ofta får ångra det jag inte sade fram om att jag sade något lite tokigt. Vill inte ändra på den jag är men då det främst handlar om att bli bekväm i sin egen person så ska jag öva mer på att ta plats och bjuda på mig själv. 

Värsta sortens vän?

Den som inte värnar om relationen utan snarare tar den nästan som för givet. Den som verkligen aldrig hör av sig, utan det är alltid du själv som gör det. Som varje gång ni träffas beklagar sig över att ni ses så sällan och tycker ni ska börja umgås mer igen, men som under det följande halvåret fortfarande inte skickar så mycket som ett sms. Det är den värsta sortens vän.

Bästa sortens vän?

En gammal klyscha, men den du kan vara dig själv med. Och då inte bara de positiva egenskaperna utan framför allt de negativa. Som står ut med dina brister och dessutom lyfter upp dem som något positivt. Den du mår bra med, som du längtar att få träffa och som inte tär på din självkänsla. Den du kan lösa konflikter med och som hänger med livet ut.

Gemensamma drag för mina närmsta vänner?

De som besitter de flesta av egenskaperna jag räknade upp här ovan. Och så söker jag mig till snälla personer med starka personligheter, rolig humor och som är tuffa även dom kan erkänna psykisk ohälsa under ytan. Jag gillar dom som får mig att skratta men som jag också kan föra ordentliga diskussioner med. Jag dras till dem som bär på något unikt på ett eller annat sätt. Mina vänner är för det mesta vettiga men får också gärna vara lite galna och töntiga. Så länge jag aldrig har tråkigt är det bra. 

 

Listan är lånad av Underbara Clara.

 

Adrienne Westerback
Publicerad 28.07.2017 kl. 19:04

Kvällstur längs med ån

 

Aura å i mitt hjärta alltså. <3 Vad jag kommer sakna att få gå till campus bredvid dig. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Adrienne Westerback
Publicerad 28.07.2017 kl. 15:30

Yoga i parken

 

Har redan i några somrar nu velat gå på parkyoga som ordnats i Kuppisparken i Åbo, men eftersom jag inte jobbat i stan under somrarna förut har det aldrig blivit av. Men nu på tisdagen hade jag äntligen chansen och jag tog den! Så med mattan under armen traskade jag iväg med en känsla av iver — yogan gör mig upprymd och lugn på samma gång. Sessionerna hålls av Jooga Lode, vilket innebar två tjejer vid namn Tanja och Lotta. Härliga individer som drog en härlig yogatimme med sköna solhälsningar, asanas och meditation. Timmarna i parken är gratis men jag hade verkligen inte haft något emot att betala för det var verkligen bra. Rekommenderar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Adrienne Westerback
Publicerad 28.07.2017 kl. 11:17

Att prioritera sig själv

 

Idag var en såndär dag då jag borde ha gjort massor, men inte åstadkom ett skit. Jag borde ha plockat grejer i lägenheten, vikt ner byket från torkställningen, diskat, gått igenom lådor för att slänga onödigt skräp, dammsugit och börjat packa ner grejer i flyttlådor. Istället traskade jag iväg på utomhusyoga i Kuppisparken och kom hem för en timme sedan. Och tro det eller ej men jag tar ingen större stress. Jag hinner med alla pliktsysslor imorgon. idag var en vilodag då jag prioriterade mig själv först.

Jag älskar yogan, och allt den gör med mig. <3

 

 

Adrienne Westerback
Publicerad 25.07.2017 kl. 21:17

Adrienne, 23. 

Studerar genusvetenskap vid ÅA, men är just nu på utbyte i Sverige och läser journalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Tycker om snälla människor, naturlig kroppsvård, stt skriva och att ligga i timmar framför Netflix. 

Välkommen till min blogg!