Första dagarna i Sundsvall

Publicerad 31.08.2017 kl. 18:08

 

Hej hopp! Jo, jag lever och befinner mig tryggt i vårt västra grannland. Vi anlände tidigt till Stockholm på måndags morgonen och hade sedan en dryga sex timmar lång bilresa framför oss upp till Sundsvall (med pauserna inkluderat). Jag var otroligt spänd hela dagen: nervös inför den nya staden generellt, men också över mina kommande rumskamrater, de andra utbytesstudenterna, stämningen, campuset osv.

Allt gick relativt bra tills måndag kväll, släppte spänningarna sakta och jag började må illa över att min pappa snart skulle lämna mig och jag sedan skulle bli "ensam" i den här främmande staden. Usch, det var en obehaglig känsla. Jag halvgrät hela kvällen, somnade oroligt och grät ännu mer morgonen därpå. Jag visste ju att det inte skulle kunna bli bättre förrän min pappa åkt iväg så det var en väldigt tuff situation, där jag å ena sidan hatade att han åkte men samtidigt visste att ju tidigare desto bättre.

Men efter det har det egentligen bara gått bättre hela tiden. Mina rumskompisar är hur trevliga som helst och samma gäller alla andra utisar här. Campuset är otroligt gulligt och fint, intimt och litet ungefär som hemma! Vi fick ett väldigt varmt mottagande dessutom och määngder av information. Har varit här i knappt tre dagar med det känns som betydligt längre tack vare alla nya intryck. Och gud så mycket intryck det finns, hela tiden, 24/7. Mina hsp-nerver utsätts hela tiden för nya utmaningar, haha.

Men som sagt, dom första överväldigande känslorna börjar sakta sätta sig och nu är det främst studiernas början som jag väntar på. Jag hatar nämligen att vänta på saker. Väntetiden är absolut värst för mig eftersom det bara drar ut på nervositeten ännu mer. För mig gäller det att få undan alla första möten och nya grejer så fort som möjligt, ungefär som med ett plåster - det sticker till en snabb stund men går över fort också. 

Ni får nöja er med några halvdåliga telefonbilder från mitt rum och det lilla jag hunnit fota såhär långt. Längtar ihjäl mig över att få upptäcka stadens centrum och hitta något mysigt café jag kan börja besöka!

 

På söndagen innan avfärd medan pappa och jag höll på att fylla vagnen med alla grejer.

 

Lyckades klämma i mig nästan hela denna goda pizza trots nervös mage, hehe.

 

Trappuppgången till huset där jag bor!

 

Mitt lilla söta rum här <3

 

Familjemedlemmar skrattade då jag släpade med mig allt från bokhylla och soffa till byrå och spegel, men skrattar bäst som skrattar sist! Kolla bara hur mysigt det blev med lite ordentligare inredning.

 

Stadskärnan är vackrare än jag trodde den skulle vara och imponerade verkligen på mig med sina fina hus!

 

Några av oss utisar tog oss in för att kika läget i stan och stannade på kaffe vid ett café.

 

Häftig solnedgång i området jag bor igår kväll, men färgerna gjorde sig inte så bra genom linsen på mina gamla iPhone, suck.

 

Och sist men inte minst hade vi vårt premiärbesök i studentbaren igår, som också den var en riktigt häftig upplevelse! Den påminde mer om en verklig bar än något annat och jag tänkte med sorg på dom sliskiga lönnkrogarna som vi har där hemma. 

 

Adrienne Westerback
Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:
Oj, det ser så mysigt ut! Hoppas du har det bra! :) (inga shade:a våra lönnkroga nu ;))
Ronja02.09.17 kl. 21:57
Det är mysigt också, trivs riktigt bra! Hehe, nejdå lönnkrogarna är charmiga ;)
09.09.17 19:39

Adrienne, 23. 

Studerar genusvetenskap vid ÅA, men är just nu på utbyte i Sverige och läser journalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Tycker om snälla människor, naturlig kroppsvård, stt skriva och att ligga i timmar framför Netflix. 

Välkommen till min blogg!